Känns som att jag har 1 000 saker jag måste göra nu asså, det känns ju inte kul direkt..

Nu idag, alldeles strax ska jag hämta min telefon som varit på lagning, jag ska på träning senare oså imorrn har jag ett prov som jag inte pluggat på nånting at all, på Fredag har jag ett till prov, jag måste häsla på där jag ska ha praktik alltså på friskis&svettis, börjar nästa vecka o ska va där till v.9 alltså i 4 veckor, oså har jag ett stort historia uppgift som jag måste börja me om jag inte vill stressa då jag ska göra det. På onsdag måste jag träna, Jag måste börja ta hem teckenspråk o så, ja, o just ja, på onsdag har vi även bad på idrotten, ja ja, bara hitta lugnet o börja kämpa..

Jag slåss mot klockan

jag har nyss kommit hem från ett konfirmations läger o detta läger har verkligen fått mig att förstå vilka bra föräldrar jag verkligen har!

Asså seriöst dom är bäst, okej dom har väl sina brister dom med, det har ju vi alla! Men jag menar bara att när dom bodde tillsammans så är jag väldigt säker på att dom bråkade, men aldrig så att jag o syrran hörde eller märkte det, iallafall inte som jag kom ihåg..

Efter dessa 4 dagar så har jag faktiskt kommit fram till att än hur mkr jag o mamma eller jag o pappa har/kommer att bråka så kommer dom ALLTID älska mig o jag kommer alltid älska dom, så är det bara!

Och det är det inte alla som kan säga så om sina föräldrar..

Jag tycker verkligen synd om dom som inte har så bra föräldrar som jag har, jag gör verkligen det!

Tacka herren ty han är god

Hans nåd varar evigt

Tackka herren ty han är god, hallelujah

Så, snart bär det av på läger, eller snart? jag far imorgon klockan 8, till hållandsgården som ligger några mil innan åre, så det blir en lååång buss resa.

Tur man tar med sig en kudde   Då är det mest bara att sova genom resan   

Men då vi säl är där så tror jag att vi komma ha väldigt kul   Det är ett härligt gäng vi åker med, vi kan självklart ha kul i bussen också, det återstår att se    Så om ni som läser min lilla blogg undrar varför jag inte skriver nåt så beror det på att jag inte har nån dator, den får stanna hemma denna helg   

Så jag kommer uppdatera efter helgen igen   

Justja. Det är ett konfirmand läger, o jag är en ledare, ung konfa ledare heter det, vi finns till, hjälper dom "riktiga" ledarna o så. Men det ska bli spännande   

Ibland funderar jag på om gud verkligen finns eller om det bara är ett påhitt, för om det är ett påhitt, hur kan då så många människor intyga att Jesus fanns o verkligen var guds son, eller kan o kan, dom är väl död nu men dom kunde.

Och om Gud verkligen finns, vad har han tänkt att livet ska vara? o varför får en del har det förbaskat jävla bra och en del lever i skiten? o alla andra är mitt emellan? varför göra så mot människorna han älskar som det står i bibeln att han gör?

Men trots att jag tvekar så pass mkt på om Gud finns eller inte så ber jag, ja ni läste rätt! Jag ber, ibland sällan, ibland lite oftare, men jag ber! o jag har kommit i underfund med att han inte gör några mästerverk över en natt, man kan inte begära att man ber om en tv ena kvällen o då man vaknar på morgonen ska den finnas på rummet. Det funkar inte så, till och med jag, en som varken är troende eller icke troende vet det så varför är det så många som inte vet det?

Livet är ingen dans på rosor, men det är lättare för en del, o ibland flyter livet alltid på, men oavsett vad så kommer det alltid, ALLTID komma motgångar. tidigt eller sent, det vet vi inte i förväg.

Det jag nu börjat göra är att be om styrka, jag ber att Gud ska finnas med mig i livet, att han ska hjälpa mig genom det svåra..  men jag är ärligt talat inte säker på att det är han som finns där o ge mig styrka.. jag är jävligt tveksam måste jag erkänna...

Men livet är ingen dans på rosor, det kan jag lova er!

vare sig ni tror på Gud eller inte, så kommer motgångar, är ni inte beredd så faller ni platt, ett råd skulle vara att samla på er styrka, ta emot kritik o gör nåt åt det. Det är mitt tips.

I drömmar och kärlek, är ingenting omöjligt!

keep dreaming, that's what i do..

Vad är vi egentligen?

men framförallt, vad/vem är vi för varandra, är vi bara som leksaker som kan slänga hur man vill eller är vi någon sorts värdefull prydnads sak? egentligen, vad är vi för varandra?

Jag, personligen, behandlar INGEN som en leksak eller prydnads sak som jag flytta på då jag känner att den står på fel ställe och jag är heller ingen hund.

Jag är ingen hund som väntar på att sin matte ska komma ihåg att jag finns o komma fram till mig, Lämnar du mig går jag! deal with it!

Men hur vet man då om man är kille eller tjej?

hah. Enkelt kanske en del svarar, men allting har inte med könet att göra. Man kanske är en tjej på kroppen, men känner sig som en kille.

Eller är en kille på kroppen men tjej inuti.

Det är inte så lätt. Men jag hoppas ni alla kan hitta er inre frid o läggning, och jag hoppas ni känner er säker.

Jag kan inte låta bli att undra om man verkligen kan vara vän med sina ex?

Vsserligen så är jag det nu men vi träffas inte speciellt ofta och då vi pratar är det oftast almänna saker, iallafall vad jag säger, med andra ofd, ett av mina ex vet inte så mkt om mig, mitt liv o mina känslor i dagens läge. Är det bara sån vänskap man kan få av ett ex?

Eller kan man bli som bästa kompisar fastän det har vart så intimt?

i can't stop wondering..

Jag läste nyss en fråga som löd: Om det skulle handla om liv och död, och du var tvungen välja mellan tjejen/killen du älskar och din allra bästa vän, vem skulle du vilja behålla resten av ditt liv?

vafan blir valet? för mig ÄR det ett omöjligt val! hur fan ska man kunna välja mellan ens bästa vön o ens kärlek? det går ju för fan inte..

Ganska sjukt..

Klev upp kvart över sju för att jag skulle se till så att två av mina små syskon gick till skolan i tid, dom hade varit riktigt duktiga idag så jag    Ovanligt men kul!

Eftersom att jag hade sovmorgon så gick jag o la mig på soffan o hedde på tv:n me somnade, vilket vae vad jag ville    Men när jag sen gick upp för att göra mig klar för att gå till bussen så höll jag bokstavligen på att ramla ihop så fort jag stog upp + att det kändes som att jag var på väg att spy. så jag ringde mamma o hon tyckte att jag skulle vara hemma, eftersom att jag har trots allt varit dålig i helgen så då kan jag vara hemma fastän jag inte hade feber (kändes inte som att jag hade det) så. jag sov till typ 14, fick några sms som jag svarade på o sen skickade jag nåt till syrran för jag skulle ta me mig nå saker till skolan idag men då jag är hemma så kunde jag ju inte det :/