Vi träffades dagen efter som vi sagt, gick o satt oss på ett lugnt ställe i bibblan o bara pratade o jag tänkte att nu får jag inte falla tillbaka, inte när jag är så pass sårbar som jag är.. men vad säger du?  jo, du säger att det första du tänkte på när jag sa att det tagit slut var att då kunde du hoppa på mig igen, NEJ! vafan skulle jag göra nu? jag har inte längre orken, styrkan jag hade var borta o jag kände sakta hur mina känslor började försvinna endast för att du sa sådär, jag stängde in dom igen, bara för att slippa känna smärtan.

Efter ett tag skulle jag gå o möta min kompis som jag skulle till o sova hos, så vi sa hej då till varandra o gick åt var sina håll.

Jag kom inte ihåg när det började om igen, men skulle gissa att det tog nå dagar, vecka kanske, jag föll tillbaka o höll kvar känslorna där ingen kunde se dom, inte ens du, den enda som jag aldrig kunnat ljuga för.

Du såg mig inte längre, kanske för att du var så upptagen me att göra ditt, jag vet inte?

men det var inte det enda vid denna tid, jag höll kontakt me mitt nu s.k ex, jsg tyckte ju fortfarande om han, så en gång när vi träffades frågade han mig, han frågade mig om jag kunde tänkas göra det, jag visste hur han gjorde det o jag visste hur han behandlade mig, så för att slippa smärtan hos hos den första så var jag me mitt ex också, men det hjälpte mig inte att komma över honom direkt.

Sen då?? hur länge höll det på såhär kan man ju fråga sig. det tänker jag inte säga, vill inte ha nån stämpel på mig, men jag träffade någon till slut.

Oj, vad galen han va, kan man verkligen va sådär, o hur kan man komma på ideen att göra det? va tankarna jag kunde få upp då jag träffade han.

jag träffade han via en kompis, allra första gången sa jag nog bara hej, va lite blyg då, men även det blev bättre. Jag började vara på stan me mina kompisar mer o mer, o jag tyckte om denna pojke mer o mer, så en dag fick jag både hans nr OCH msn, så på den vägen gick det o efter inte alltför länge så fattade vi ganska så starka känslor för varandra o då hände det. du o jag blev ett par.

well your faith was strong but you needed proof
you saw her bathing on the roof
her beauty and the moonlight overthrew you
she tied you to her kitchen chair
she broke your throne and she cut your hair
and from your lips she drew the hallelujah

hallelujah...

baby i've been here before
i've seen this room and i've walked this floor
i used to live alone before i knew you
i've seen your flag on the marble arch
but love is not a victory march
it's a cold and it's a broken hallelujah

Jag blev så glad idag när jag kom hem, mamma verkade va på ett sånt bra humör! det kändes kul. Ska snart gå ner o hjälpa tomas med maten men tänkte göra ett snabbt inlägg   

vanlig skoldag idag, varit jävligt less, o älskling, förlåt för mina utbrott om man kan kalla dom för det. Du har inte gjort nåt, det är bara mig det är fel på..

Iaf, jag ska på bio ikv, me Gabbe o Linus, så vi får väl se hur det går. Vi ska se harry potter :)

I'm sorry  

Sådär, på badet idag så hade vi livräddning, gick väl sådär. jag skulle nog inte vara edn bästa personen få hjälp av då det gäller liv räddning xD men jag vet iaf hur jag ska göra o KAN men är kankse inte så bra på det ist   

Sen vart det straffar i; innebandy, fotboll, handboll och basket, jag lyckades göra ett mål på basketen o ett mål i handboll   sen körde vi fotboll mitt lag vann det!   o jag gjorde ett mål även där   

Efter skolan gick jag o köpte ännu en present till Axel, o då mötte jag en kompis så då jag köpt presenten så gick vi till bibblan o spela wii, jag dog ganska många ggr xD

Förlåt, jag menade aldrig att såra dig..
Bara av att höra att du nästan inte vill fira jul
får mig att vilja gråta, jag hatar att se eller höra att du mår dåligt
jag ber om förlåtelse som du inte ser
Patetiskt kanske? men nej, jag klarar inte av att bara gå
fram till dig krama dig o säga förlåt.
jag vill bara att du ska må bra..
Jag ska försöka skärpa till mig nu.

Förlåt <3

så nu har jag kommit hem o hunnit ätit så nu är magen mätt o nöjd    haha.

Men jag borde nog städa ist för att sitta här men ibland orkar jag bara inte ta itu med en del saker...

Imorrn har vi bad + 3 timmars karaktär där vi ska spela fotboll + bollsporter, så jag måste ta me mig bad kläder OCH idrottskläder, det känns lite jobbigt.

dessutom så har jag träning på kvällen   hela morgondagen komma ju fan vara träning för mig xD nä men ja ja, ska se om jag inte kan få göra bort kompliteringen jag har i fritidskunskap- handikappade imorrn aa, men det beror på hur länge vi ska spela fotboll o det    men måste plugga.. det får faktiskt gå före städningen idag    Skolan är viktigare... lalalalal

Sitter i skolan o har inget att göra!

Första timmen hade vi teckenspråk, det enda jag gjorde där var att sova :p jag var med o tecknade sånger men sen slockna jag o sov tills det va en kvart kvar av lektionen.. oops. Sen nu på vår andra lektion för dagen så ska vi bara jobba med rester, o det enda jag har är att jag ska göra kompletering. Måste kunna vad SoL och Hsl lagara står för, o sånt kan inte jag plugga in på skolan så det blir att bara sitta av tiden på förmiddagen :p

På lunchen måste jag ner på stan o köpa tranbärsjuice, glömde min hemma..

Ibland vill jag bara glömma att du en gång var så betydelsefull i mitt liv

men så länge jag försökt, o så många ggr jag misslyckas på..

Jag börjar fundera på om jag verkligen ska glömma, eller ska jag bara gömma det, låta det va, ta fram det nån gån i framtiden när jag vet att jag kan glömma.

Fast det kanske inte är det, det handlar om? det kanske handlar om att jag inte är redo att bara glömma dig o kanske inte ha dig i mitt liv längre? det kanske är där skon sitter

men vad vet jag? vad vet egentligen lilla jag?

Jag  menar, jag vet inte lika mkt som min mor, hon har ju mkt mer erfarenheter än vad jag har, o mina lärare har mer kunskap än vad jag har, så... vad vet jag egentligen?

Lite nedvärderande kanske men.. ärligt talat, sån är nog jag, nervärderar mig själv, tror inte på mig själv, peppar andra men skiter i mig..

That's me, i just have to deal with it.. i guess..